Sidor

onsdag 22 juli 2009

Ideidé

Jag vaknar inte oanständigt tidig; tjugo över nio ungefär.
Jag går upp. Tvättar och borstar. Går till bussen. Åker till
byn. Handlar på apoteket och på Konsum; ringer Taxi-Lena.
Vi sitter i bilen i säkert en halvtimme och diskuterar
gemensamma projekt. Jag går in. Hundarna skäller upphetsat.
Packar upp maten, går på toa, sms:ar Älsklingen.

Från övervåningen där mina två tonåringar bor, hörs ännu inte
ens en myggas hostning.

Kvart i tolv klampar det i trappan. Strax sitter de i soffan och
tuggar nybakad fralla, sömniga, dävna.

Jag ler som en idiot och minns min egen formidabla sommarlovssömn.

tisdag 21 juli 2009

BFF

"Skjut mig, jag tittar på 'Paris Hiltons new BFF'" säger 16-åringen när jag går förbi tv:n.

Varför det? Jag tittade själv på den för en liten stund sedan. Hon ler lyckligt.

I morse kom hennes egen BFF hem från Spanien där hon bor sedan flera år. Vanligen ringer hon mig först och vi arrangerar så att hon kan väcka 16-åringen med ett glas vatten eller något lika kärvänligt.
Igår kväll fick jag frågan om jag hört från BFF:en. Nej, kunde jag helt sanningsenligt svara. Säkert det? frågade hon misstänksamt. Absolut sade jag.
I morse ringde BFF:en, hade precis kommit hem.
"Hon sover" sade jag. "Perfekt" sade BFF:en.
Sedan satt de på 16-åringens rum i tre timmar innan de susade iväg.

Vart de skulle? Åh, bara till Apoteket. För att köpa sisådär 60 kondomer. Kondomer är nämligen väldigt dyrt i Spanien och kan bara köpas av de som är över 18.
O Tempora! O Mores!

måndag 13 juli 2009

Nu

Nu är saker lite annorlunda än när jag skrev senast.

Nybliven sambo, nyskiljd, nylycklig. Med Älsklingen, också ROTKU kallad; Ruler Of The Known Universe.

Om jag säger så här: Mitt största bekymmer nuförtiden är att komma ihåg att köpa bröd och mjölk. Då förstår ni kanske hur bra jag har det. Men å andra sidan: är man som jag svår mjölk- & rostademackormissbrukare, då är detta ett avservärt bekymmer.
Speciellt som byn där vi bor inte har någon livsmedelsaffär.

Trots detta kan jag en hel jobbdag gå och mässa för mig själv "måste köpa bröd&mjölk idag, bröd&mjölk, inte glömma bröd&mjölk" och på väg till stationen säger det bara "poff" och jag är lika tom som ett urblåst ägg. Varför? Varför??