Ung dejting; "Nissevinet"

På den tiden jag och min man ännu strulade, innan han gjorde mig på smällen och vi flyttade ihop, träffades vi en gång i min lägenhet. Vad som gjorde att vi inte tillbragte kvällen ihop minns jag nu inte, men kontentan var att han gick.

Förmodligen var både han och jag ganska förbannade. Det som hände sedan antyder detta..

Han lämnade kvar en flaska vin.

Det här vinet, förstår ni, var mycket speciellt. Det var inköpt i Italien och kom från f.d fotbollsproffset Nisse Liedholms egen vingård, han som en gång var en av de berömda "Gre-No-Li". Ni fotbollsälskande kalenderbitare vet vem jag menar! Denna högt skattade flaska hade han alltså under stora mödor transporterat hem i ryggsäck via stora delar av södra Europa.

Nåväl, jag har faktiskt glömt detta själv, men enligt min man hände detta:

Den 14:e februari (Alla. Hjärtans. Dag!) anländer ett kuvert med bekant handstil. Min.
I den ligger något hårt. Han öppnar kuvertet. Ut trillar korken/kapsylen från flaskan från Nisse Liedholms egen vingård, ömt hemtransporterad efter en tågluff.

Inget brev, inget kort; Ingenting.

Förutom korken från en helt klart i ensamhet med mörka tankar urdrucken flaska "Nissevin".
Ömt hemtransporterad. Överräckt som gåva med den helt tydliga andemeningen att vi skulle dricka ur den tillsammans.

Något säger mig att jag var ganska förbannad.

(Hur det smakade? Ingen aning!
Men, som det spanska ordspråket säger:
"Hämnd är en rätt som bäst serveras väl kyld")