Nu är det *** igen

Nu är den kollektiva masshysterins tid här, tiden när vi befriar oss från allt vad god smak heter och förlorar oss i en pseudohistorisk estetik som tillverkas i Taiwan.
Tiden när vi köper saker vi inte behöver för pengar vi inte har för att ge sken av en generositet som inte är vår i en tradition vars fundament ingen av oss längre tror på.

För varje år ökar utbudet av plastigt, glansigt skräp av dålig kvalitet som vi förväntas köpa för dyra pengar och dekorera våra hem med. Varje år kommer en ny trend som får oss att springa ut och köpa ytterligare en meningslös, glittrande pryl med blinkande lampor på som ska slåss om utrymmet med de andra blinkande plastprylarna till dess ett fullskaligt Grand Mal inte känns långt borta. Och när vi har fullt inne i husen, kastar någon krämare blickarna västerut och snart nog kan vi förfula utsidan på huset också, och varenda liten buske, vartenda träd med slingor som blinkar i olika färger.

Vår granne hade så mycket dekorationer på sitt hus att flygplanen på väg till Sturup trodde att de höll på att missa landningsbanan. UFOn sågs hovra över taknocken och försöka avläsa budskapet i blinkningarna, men förgäves.

Inte nog med att vi ska umgås med människor vi inte vill veta av under resten av året, vi ska dessutom göra det rödbrusiga, svettiga och fulla av alkohol, förbrödra oss med varandras nästa och tafsa på varandras äkta hälfter, dela med oss av förtroenden ingen vill höra, utnämna flyktigt bekanta till vår bästa vän och med glansig blick deklamera vår eviga kärlek till den stackare som råkar stå närmast.

Julbord fyllda med bakterier och majonnäsröror staplas på varandra och sköljs ned med ännu mer sprit och konstlat gemyt och vi lyckas i vår gargantuanism fullständigt glömma att den andra hälften av mänskligheten svälter medan vi bekymmerslöst äter upp vad en indisk familj skulle kunna leva på i flera månader.

Under hela den här perioden bearbetar köpmännen och marknadsförarna oss och familj efter familj skuldsätter sig för att kunna erbjuda sina barn ett berg av julklappar, större än de själva. Ingen får vad de egentligen behöver, några får vad de önskat sig och de allra flesta får saker de inte ens kunnat föreställa sig. Men vad spelar det för roll?
Allt kommer att bytas i mellandagsreashysterin.